1–4 dec 2025

Det blev en skakig inledning på december. Bitcoinpriset föll under 84 000 dollar efter kinesiska varningar om olaglig aktivitet i digitala valutor och efter att stigande japanska räntor stärkt yenen – något som pressar investerare som använder Japan för att finansiera sina kryptoinvesteringar.

Analytiker lyfte dessutom att Japans centralbank kan höja räntan den 18 december, vilket ökade oron ytterligare. Under måndagen likviderades närmare 1 miljard dollar i kryptopositioner, enligt Bloomberg.

Trycket på marknaderna förstärktes av svagare industrisiffror i USA. Mätningar från ISM – en amerikansk branschorganisation som följer stämningsläget i både tillverknings- och tjänstesektorn – visade fallande sysselsättning och lägre orderingång i november. Samtidigt ökade pristrycket något, vilket i praktiken betyder att företagen rapporterar högre kostnader och därmed risk för fortsatt inflation. Kombinationen av svagare aktivitet och kvarvarande prispress togs emot som en negativ signal.

Snabb vändning efter veckans botten

Under onsdagen och torsdagen var det dock desto muntrare på kryptomarknaden. Bitcoin steg till nästan 94 000 dollar, ungefär 12 procent över veckans lägsta nivå. Analytiker pekade på att en lokal botten kan ha bildats efter att kortsiktiga aktörer kastat in handduken och säljtrycket börjat avta.

En analys från kryptobörsen Bitfinex förklarade att marknaden nu ligger på en betydligt lägre hävstångsnivå – alltså att färre handlar med lånade pengar. Det minskar risken för stora tvångslikvidationer som annars kan förstärka nedgångar.

Fed-förväntningar fortsätter att styra sentimentet

Förhoppningarna om att den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänker räntan i december ger fortsatt stöd åt kryptomarknaden. Eftersom den officiella jobbstatistiken saknas på grund av nedstängningen av den amerikanska statsapparaten får alternativa mått, som ADP:s siffror för privat sektor, ovanligt stor tyngd. De senaste ADP-siffrorna visade att privata arbetsgivare minskade personalen med 32 000 i november – något som stärkte marknadens tro på en sänkning med 25 punkter den 10 december.

Parallellt pågår spekulationer kring vem som tar över som Fed-ordförande nästa år. Donald Trump har nämnt sin ekonomiska rådgivare Kevin Hassett som en "potentiell" kandidat, men enligt Financial Times har stora obligationsinvesterare varnat för att ett sådant val kan leda till alltför aggressiva räntesänkningar.

Bloomberg rapporterar dessutom att finansminister Scott Bessent kan få ett större inflytande över Vita husets ekonomiska politik om Hassett flyttar upp och Bessent samtidigt tar över rollen som chef för National Economic Council.

QT avslutat – men effekten blir liten

Den 1 december avslutades Federal Reserves program för kvantitativ åtstramning (QT) som under nästan fyra år har minskat centralbankens balansräkning genom att låta värdepapper förfalla utan att återinvestera pengarna.

Effekten av att programmet nu stoppas är dock begränsad. Sedan våren 2025 har åtstramningen skett i mycket långsamt tempo, vilket innebär att den likviditet som "återförs" till marknaden är marginell.

Tekniska likviditetsköp ersätter marknadsstimulans

Fed väntas ändå snart behöva börja fylla på bankernas reserver igen för att hålla det finansiella systemet stabilt – kanske redan under första kvartalet 2026. Det handlar dock inte om någon ny stimulansvåg, utan om tekniska justeringar.

En viktig skillnad är att Fed framöver väntas köpa statsskuldväxlar och inte längre statsobligationer med kuponger. Statsskuldväxlar är korta skuldförbindelser utan räntesats, medan obligationer (med kuponger) har längre löptider och ränteutbetalningar. När Fed köper obligationer tar centralbanken över ränterisken från marknaden, vilket brukar ge en tydlig prisdrivande effekt på riskfyllda tillgångar. Köp av statsskuldväxlar har inte samma påverkan och ska snarare ses som ren reservhantering – alltså tekniska likviditetsköp som bara syftar till att hålla bankernas reservnivåer stabila, inte att stimulera marknaden eller pressa ned långräntor.

Storskalig QE kräver en tydligare kriskatalysator

Att vi får se "riktig QE" igen – alltså stora köp av just obligationspapper – är därför något som sannolikt kräver en betydligt större katalysator. Det kan handla om en skakig obligationsmarknad med snabbt stigande räntor, en geopolitisk kris, en recession, en ny pandemi eller problem i banksystemet.

Fram till dess lär likviditeten öka långsamt och kontrollerat, mer av tekniska skäl än för att stimulera marknaderna.